Det finns en romantisk bild av hur arbetet på ett whiskydestilleri går till. Den går ut på att tillverkningen styrs av erfarna äldre män som, med allvarliga miner och grovstickade ylletröjor, går runt och öppnar ventiler och slår på pumpar vid exakt rätt ögonblick. Detta kan de göra därför att de med tiden har skaffat sig en fantastisk intuitiv känsla för vad som är just ”rätt ögonblick”. En känsla som bara lång erfarenhet kan ge.

Egentligen är den där bilden inte så långt ifrån sanningen om hur whisky har tillverkats historiskt och på många destillerier är det fortfarande ungefär så det går till. Och ingenting skulle väl någonsin kunna ersätta den där fingertoppskänslan. Eller?

En av fördelarna med att bygga ett helt nytt destilleri är att man inte behöver ta så mycket hänsyn till hur saker fungerade förr. Arbetet i ett destilleri är repetitivt och varje dag genomförs samma moment om och om igen. Därför bestämde vi oss för att bygga en högt automatiserad anläggning. Det gör att vi, med teknikens hjälp, kan se till att de moment som ska repeteras genomförs på exakt samma sätt, gång efter gång.

Under driften ger destillatören olika parametrar till datorn. Dessa blir instruktioner för hur automationen ska sköta processen. Och det som utmärker en datorstyrd automation är att den kan göra samma sak på samma sätt, gång efter gång efter gång, utan att distraheras av annat och utan att ha dåliga dagar. Det låter kanske mindre romantiskt men det ger oss både bättre kontroll och större noggrannhet i tillverkningen. Och framför allt frigör det tid så att vi som jobbar i destilleriet kan ägna oss åt det som maskinerna är sämre på eller inte klarar alls.

Förenklat kan man säga att automationen sköter grovjobbet med att öppna och stänga ventiler, reglera pumpar och kontrollera tryck och temperaturer. Det ger utrymme för destillatören att arbeta mer sensoriskt, och justera parametrar som direkt påverkar produkten.

Här är några av de saker som vi låter maskinerna hjälpa oss med, efter instruktioner givna av destillatören:

Malningen
- Hastigheten av inmatning av malt i kvarnen
- Förblötningsvattnets temperatur och flöde
- Temperaturen på sköljvatten vid kvarnens valsar
- Hastigheten på pumpningen av den färdiga mäskblandningen

Mäskningen
- Kontinuerlig mätning av tätheten på mäskbädden
- Höjd och hastighet på mäsktunnans omrörare - utifrån värdet på mäskbädden
- Pumphastighet för att tömma ur vörten

Destilleringen
- Trycket i pannorna
- Effekten till pannorna
- Temperaturen på kylvattnet

Dessutom mäts kontinuerligt alkoholstyrkan på spriten som kommer ur pannorna, temperaturen på gasen i pannorna och temperaturen på alla vätskor. Vi vill lämna så lite som möjligt åt slumpen.

Vi brukar säga att datorerna gör 80% av jobbet. Resterande 20% berör det sensoriska och det kan vi som jobbar i tillverkningen fokusera på – till 100%. Det känns modernt och det gör skillnad. Men det betyder inte att maskinerna kan göra whisky helt på egen hand. Och destillatörens erfarenhet är fortfarande avgörande för hur god whiskyn blir.